Sjukdomar och symtom i bukområdet

Diarré, förstoppning och magsmärtor är vanliga sjukdomar eller symtom i bukområdet hos barn. Det kan finnas många orsaker till dessa sjukdomar och symtom. Urinvägsinfektion är en inflammation i urinblåsan som orsakas av bakterier. Läs mer!

Diarré

Plötslig diarré är oftast en smittsam sjukdom som orsakas av virus. Diarré sprids ofta som en epidemi och smittar lätt. Diarré kan också ha ett samband med andra inflammationer, såsom inflammation i mellanörat eller blindtarmsinflammation. Även en antibiotikakur kan orsaka diarré, eftersom den förutom de skadliga bakterierna också dödar nyttiga bakterier i tarmen och på så sätt orsakar obalans i tarmens bakteriebestånd. 

Symtom 

Det vanligaste symtomet på diarré är lös avföring flera gånger om dygnet. Diarré kan också vara förknippad med feber, kräkningar och tillfälliga lindriga magsmärtor. 

Förebyggande vård 

Diarré kan förebyggas genom regelbunden handtvätt. Händerna ska alltid tvättas efter wc-besök och det är bra att torka dem med en engångspappershandduk. 

Behandling 

Diarré går oftast över av sig självt inom några dagar. Risken är att kroppen torkar på grund av att vätska och salter försvinner ur kroppen, speciellt om personen dessutom har feber och kastar upp. Därför är det viktigaste att dricka mycket när man har diarré. Elever i lågstadiet ska dricka minst 1,5–2 liter vätska per dygn och elever i högstadiet 2,5 liter vätska per dygn i små mängder åt gången. Vatten, svagblandad saft och svagt te rekommenderas. Söta läskedrycker rekommenderas inte som enda vätska, eftersom en riklig mängd socker ökar risken för att kroppen torkar ut. Under diarrén kan barnet äta vanlig mat, om maten smakar. Det är emellertid skäl att undvika feta, stekta eller kraftigt kryddade rätter. 

Om barnet visar symtom på uttorkning, såsom en liten mängd urin och torra slemhinnor, är det bra att på apoteket skaffa receptfria lösningar avsedda för att återställa vätskebalansen och att följa anvisningarna på förpackningen. Därtill kan man ta probioter, som mjölksyrabakterier, antingen i tablettform eller i livsmedel. De har konstaterats förkorta diarrén med ungefär ett dygn. 

Om diarrén pågår i över fem dygn, diarrén är riklig och det även förekommer uppkastningar, barnet är mycket trött, har hög feber eller inte kan dricka tillräckligt med vätska, ska man kontakta läkare. Även viktminskning, blod i avföringen eller upprepade svåra magsmärtor är symtom om vilka man bör prata med en läkare. Läkare ska alltid kontaktas om diarrén uppkommer efter en utlandsresa, eftersom det kan kräva att man med laboratorieprover utreder om det behövs t.ex. antibiotika. 

Speciellt att beakta för lärare

Barnet kan återgå till skolan när diarrén har upphört och barnet mår så pass bra att det kan äta normalt och delta i undervisningen.

 

Förstoppning

Förstoppning är en vanlig åkomma bland barn. I allmänhet är det fråga om en funktionell förstoppning. Detta innebär att man inte kan se någon klar orsak till förstoppningen. Oftast beror förstoppning på felaktiga kostvanor, för lite motion och felaktiga avföringsvanor. Sjukdomar och missbildningar i tjocktarmen är sällsynta. Hos skolelever kan förstoppning också orsakas av stress som följd av förändringar i livssituationen. 

Symtom 

Kännetecknande för förstoppning är att behovet att tömma tarmen minskar (mer än tre dagars mellanrum) samt stor och hård avföring. Svårigheten att tömma tarmen samt härtill förknippade smärtor och krystningar tyder på störningar i tarmfunktionen. Barnet kan dra sig för att tömma tarmen. Om ett barn tömmer tarmen färre än tre gånger per vecka, kan förstoppning konstateras. 

Barn i skolåldern med svår och långvarig förstoppning har ofta även problem med att lösare avföring rinner förbi den hårda avföringen. Då har det bildats en hård avföringsklump i ändtarmen, så att lösare avföring kan passera utan att barnet kan kontrollera detta. Det faktum att avföring rinner ut och barnet ”bajsar på sig” orsakar problem speciellt i sociala situationer, som i skolan och under fritidsaktiviteter. 

Förebyggande vård 

Det bästa sättet att förebygga förstoppning är att se till att barnet får tillräckligt med fibrer och vätska och att uppmuntra barnet att utöva sådan motion som barnet tycker om. 

Behandling 

Den primära behandlingen av förstoppning är ändrade levnadsvanor. Basen består av en fiberrik kost, tillräckligt med vätska, tillräckligt med motion och regelbundna toalettbesök. Lindrig förstoppning kan ofta behandlas genom att levnadsvanorna korrigeras så att de främjar tarmfunktionen. Då det gäller kosten är det viktigast att öka mängden vätska och fiber. Bra fiberkällor är fullkornssäd, grönsaker, frukter och bär. Det är bra att undvika födoämnen som gör tarmfunktionen långsammare, såsom saftkrämer, banan samt drycker med hög sockerhalt och vitt mjöl. Den bästa drycken för att öka mängden vätska är vatten (eller svag saft). Det lönar sig att begränsa mängden mjölk om man dricker mycket, men samtidigt ska man se till att få i sig tillräckligt med kalcium. En del av mjölkprodukterna är bra att byta ut till surmjölksprodukter (yoghurt, surmjölk, fil).  Regelbundna avföringsvanor är centralt i behandlingen av förstoppning. Även ökad motion främjar tarmfunktionen. 

Om ändrade levnadsvanor inte hjälper vid förstoppning kan man pröva läkemedelsbehandling. Om läkemedelsbehandling behövs rekommenderas i första hand makrogol. Som alternativ kan man använda laktulos och kostfiber, som fås receptfritt på apoteket. I akuta situationer kan man använda lavemang. 

Behandlingen och uppföljningen av svår förstoppning hos barn genomförs alltid i samarbete med en läkare. Det är skäl att konsultera en läkare om det blir fläckar, om ett barn under fyra år haft förstoppning i en månad eller om ett barn över fyra år haft förstoppning i två månader. Det är också skäl att konsultera en läkare om egenvården inte ger tillräckligt hjälp. 

Speciellt att beakta för lärare

Förstoppning kan också uppstå om barnet upprepat försummar avföringsreflexen, dvs. håller tillbaka avföringen. Därför kan t.ex. skolstarten utlösa förstoppning hos ett barn, då barnet inte kan gå på toaletten när behovet kräver och tarmen lär sig att tömma sig mer sällan. Det är således viktigt att påminna små skolelever om att det är viktigt att lyssna på sin kropp och gå på toaletten även under en lektion, om det behövs. Om barnet upplever det ångestfyllt att gå på toaletten i skolan, bör man diskutera detta tillsammans med eleven och föräldrarna. 

 

Magsmärtor

Magsmärtor är vanliga bland skolelever och kan bero på många saker, t.ex. att barnet har ätit olämplig mat, ätit för snabbt, känner sig nervös, sprungit hårt eller har förstoppning, gasbesvär eller menstruation. Lindriga magsmärtor som inte varar särskilt länge är i allmänhet ofarliga. 

Symtom 

Beroende på vad som orsakar magsmärtorna kan det även förekomma andra symtom, t.ex. huvudvärk, feber, illamående, diarré, förstoppning eller uppkastningar. 

Behandling 

Behandlingen beror på orsaken till magsmärtorna. I vissa fall räcker det att ändra sina vanor, t.ex. att lugna ner måltidssituationen. Vid behandlingen av celiaki och laktosintolerans räcker det i regel att ändra kosten. 

Läkemedel används i behandlingen av magsmärtor endast om man vet orsaken till smärtan och det finns ett lämpligt läkemedel. Menstruationssmärtor kan t.ex. lindras med receptfria smärtstillande medel från apoteket och magsmärtor som beror på tillfällig förstoppning med förstoppningsläkemedel. 

Om magsmärtorna är kraftiga, smärtan uppkommer plötsligt och pågår i flera timmar eller om smärtan kan lokaliseras till ett visst ställe, ska barnet tas till en läkare. Även magsmärtor som är förknippade med feber, uppkastningar eller urineringssvårigheter är symtom som motiverar ett läkarbesök. 

Speciellt att beakta för lärare

Om ett barn ofta har magsmärtor, är det skäl att diskutera med föräldrarna för att utreda om orsaken ansluter sig till skolan eller till hemmet.

Det är alltid skäl att komma ihåg att magsmärtorna kan härröra från en blindtarmsinflammation. Smärtan börjar då vid naveln men förflyttar sig till högra sidan av nedre buken. Barnet kan klaga över att hela magen gör ont. Smärtan blir kraftigare då barnet rör sig och barnet kan t.ex. inte hoppa jämfota i luften eller ner från en liten pall utan att det gör ont i magen. Vid blindtarmsinflammation förekommer ofta även uppkastningar och feber. Om man misstänker blindtarmsinflammation, ska barnet genast tas till en läkare.

 

Urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion är en inflammation i urinblåsan som orsakas av bakterier. Om urinvägsinfektionen inte behandlas kan den sprida sig till njurarna och orsaka skador i njurvävnaden. Urinvägsinfektion är betydligt vanligare hos flickor än hos pojkar. 

Symtom 

Typiska symtom är att man känner sig kissnödig oftare än annars, det kan svida när man kissar och man kan ha värk i magen. 

Förebyggande vård 

Om man har mer än tre inflammationer under ett år, kan läkaren ordinera förebyggande medicinering. Återkommande urinvägsinfektioner kan också förebyggas med tranbärssaft eller C-vitamin som gör urinen surare. Att dricka rikligt med vatten och att tömma blåsan ofta kan också hjälpa. Förstoppning kan också göra en person extra mottaglig för urinvägsinfektion, och därför är det bra att undvika förstoppning. 

Behandling 

Urinvägsinfektion hos barn och unga kräver alltid läkarvård. Läkaren fastställer genom laboratorieprov av urinen vilken bakterie som orsakat infektionen och ordinerar en antibiotikakur. Enligt läkarens övervägande kan man också göra andra undersökningar, till exempel ultraljudsundersökning, för att få en bild av urinvägarnas struktur. 

Det är viktigt att ta tabletterna i en antibiotikakur med regelbundna mellanrum, så att det hela tiden finns tillräckligt med läkemedel i kroppen och bakterierna inte kan föröka sig. Hela kuren ska tas, även om symtomen försvinner redan tidigare. I annat fall kan det bli bakterier kvar i kroppen. De utvecklar resistens mot antibiotika och då biter antibiotika inte längre på dem.